Något utav det mysigaste jag vet.

Jag bor i en relativt gammal lägenhetsbyggnad, från 60-talet någon gång om mitt minne inte sviker mig. Det finns givetvis vissa nackdelar med att bo så – bland annat den halvtaskiga isoleringen som märks av under hösten och vintern (usch vad kallt det kan bli när utetemperaturen sjunker, speciellt när man bor i hörnet och längst ner), men en sak jag verkligen älskar med gamla lägenheter som denna är att det är lyhört.
 
Nu kanske jag enbart känner så eftersom jag haft tur och flyttat in i en port där hyresgästerna är lugna, men det är ju så mysigt att höra grannhunden springa omkring och busa precis ovanför mig, eller paret som äger hunden asgarva ihop.
 
Ja, för min del är det i alla fall bara kul att höra lite av vad som händer i lägenheterna runtomkring mig. Det livar upp vardagen på ett positivt sätt, och jag hoppas de känner detsamma om mig och min hemska sångröst i duschen. Får de sig ett gott skratt på grund av det så har jag lyckats med att vara en bra granne.
 
Min favoritlykta just nu. Tyckte den passade för inlägget, så den fick hänga med.
Köptes på Lagerhaus för sisådär två år sen. Finns liknande att hitta här.

Alla hjärtans dag.

Fatta om jag blev överraskad idag! Ligger och sover som en stock runt 11.00-tiden när någon helt plötsligt plingar på min dörr och väcker mig. Ligger där i trosor och har ingen som helst lust att stressa på mig kläder för att springa och öppna, så ja, jag skiter helt enkelt i det. De kan få komma tillbaka en annan gång när jag är vaken, tänker jag, och så gosar jag in mig i kudden igen.

Skickar iväg ett sms till min pojkvän en stund senare där jag berättar att jag blivit väckt av ringklockan och spekulerar om vem det kan ha varit. "Fast det lät inte som att de plingade på någon annans dörr, så de kanske ville just mig något?" Svaret kommer typ två timmar senare. "Abouw Natta, kolla din dörr." Trodde först han menade att jag är dålig på att öppna dörren för främlingar (vilket jag vet är sant) och att jag behöver bli bättre på det. Sen kommer samma meddelande i Facebook-chatten när jag inte svarar tillräckligt snabbt på sms:et, och då börjar jag ju undra lite...

Går då och kikar genom nyckelhålet till min ytterdörr, halvt förväntandes att min pojkvän ska sitta där i trappuppgången med en sur min och vänta på mig efter att ha flugit hit från Luleå, men nej, det är något annat jag ser. Öppnar dörren och hör hur det prasslar till. Det är något som sitter i handtaget – ett brunt blompaket! Tar in det och börjar linda upp omslagningen, sen ser jag världens finaste bukett inuti och tjuter till som en riktig tönt. En gladare och mer chockad tjej får man leta efter.

Så här såg buketten ut:
 

Blondinbellas syn på feminism - hur tänkte hon?

Jag vill börja det här inlägget med att säga att jag väldigt sällan brukar kika in på Isabella Löwengrips blogg. Det händer väl lite då och då, men oftast låter jag bli eftersom jag inte känner att jag får ut så mycket av att läsa den – vi är ju så olika och lever helt olika liv. Trots detta har jag under de senaste åren ändå tyckt hon varit tung som gjort sin grej och som försökt inspirera unga tjejer att tro på sig själva. Hon är en business woman som siktar mot sina mål liksom. En riktig power lady, och det respekterar jag. Men nu var det så att jag råkade komma över en arg statusuppdatering om just henne. Det handlade om något Isabella skrivit på sin blogg om feminism som tydligen var helt hjärndött. Jag blev såklart nyfiken på varför hennes inlägg skapade så mycket drama, så jag gick in och kollade.
 
Så här skrev hon:
 
"Jag är inte feminist, utan tycker att feminister är ett gäng kränkta vita medelklass-kvinnor sittandes med rödvin runt ett bord och hittar på frågor att strida för."
 
Jag förstår mig inte på det här. Hur kan en kvinna som fötts in i ett samhälle där hon haft möjligheten att bli en framgångsrik entrepenör inte fatta att den karriären inte ens skulle funnits på kartan för henne om feminister inte kämpat för jämlikhet och kvinnliga rättigheter innan hennes tid? Som min kompis poängterade i sin status så hade Isabella inte ens kunnat rösta idag om det inte varit för feminism, och hon som har varit politiskt aktiv inom Moderaterna sedan många år tillbaka, hur skulle det sett ut för henne om kvinnor aldrig fått rösträtt? Hennes åsikt om politik hade inte haft något som helst värde i en sån värld. Hon hade inte haft möjligheten att sätta sitt barn i dagis, kunnat gå samma utbildning som män har tillgång till, eller haft valet att gå på preventivmedel om hon så skulle vilja. Inte heller skulle det funnits tillgång till abort i en sån värld, utan det hade behövt göras olagligt vilket kan vara väldigt farligt. Hon och alla andra svenska kvinnor hade levt under ett förtryck hon säkert inte ens kan föreställa sig. Samhället hade inte sett ut som det gör idag.

Feminister kommer i alla former, Isabella. De är både män och kvinnor, gamla och unga, och believe it or not, de är inte alla vita i hyn! Feminism handlar inte om påhittade problem, och det har ingenting med ekonomisk situation (ex. "medelklass") att göra. Du kan vara rik som en troll och vara feminist lika gärna som du kan leva på minimun och vara feminist. Hur du kan tro något annat begriper jag mig inte på.
 
 
Vad tycker ni om Blondinbellas syn på feminism? Rätt eller fel eller inga åsikter alls? Skulle vara intressant att höra hur andra reagerat på hennes blogginlägg.

Tidigare inlägg





Tillbaka till startsidan


 photo mini1.jpg


Natalie, 20 år, uppvuxen och bosatt i en förort söder om Stockholm stad. Det här är min blogg om allt som flyger runt i min skalle, både det dåliga och det bra.


Follow on Bloglovin